Sök:

Sökresultat:

8441 Uppsatser om Antal övningar - Sida 1 av 563

Libre : sa?ngteknik i den klassiska genren och instudering av klassiska sa?nger

Projektet har inneburit att o?va klassisk tonbildning och att interpretera fyra sa?nger fra?n den klassiska genren. Fo?r att la?ra ka?nna dessa sa?nger har jag la?st om komposito?rerna samt o?versatt sa?ngtexterna. Fo?rutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med sja?lvbiografin Ro?sten skriven av operasa?ngare Thomas Quasthoff.

Att improvisera kontrapunkt i renÀssansstil

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Utveckling av praktiska o?vningar i a?mnet musikproduktion : Konsten att analysera och reflektera o?ver ljudbilder

Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en inblick i lekens betydelse för förskolebarns sprĂ„kutveckling, samt vad förskollĂ€rare gör för att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i den dagliga leken. De frĂ„gestĂ€llningar studien bygger pĂ„ Ă€r: Hur ser pedagoger pĂ„ den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna pĂ„ sin roll i barnens sprĂ„kutveckling utifrĂ„n lekens betydelse? Åtta pedagoger pĂ„ tvĂ„ förskolor intervjuades med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken Ă€r den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lĂ€r sig barnen att ta ansvar, utvecklar sjĂ€lvkĂ€nsla och trĂ€nar sin sociala kompetens.

Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Kommunikativa handlingsmönster i enskild sÄngundervisning : observationsstudie av tre sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Kan vi leka en saga nu?

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Antal CFU som hamnar pÄ instrumentborden. : Samband mellan antal CFU och antal personer, antal dörröppningar, personalens klÀdsel och den tid som blodagarplattorna har varit framme

Bakgrund: Operationer kan pÄgÄ under mÄnga timmar dÀr instrumenten inte Àr tÀckta med steril duk och Àr utsatta för partiklar som finns i luften pÄ operationssalen. Dessa instrument byts inte ut eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer eller rutiner pÄ detta.Syfte: Undersöka antal CFU pÄ instrumentborden frÄn uppdukning till att operationsingreppet Àr avslutad. Samt undersöka sambandet mellan antal bakterier och antal personer, antal dörröppningar, personalens klÀdsel och den tid som blodagarplattorna har varit framme.Metod: Kvantitativ observationsstudie med indirekt och direkt observation. MÀtningarna har gjorts med tre stycken blodagarplattor av storlek 14 centimeter i diameter pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Observationer har Àven gjorts pÄ antal personer, dörröppningar, personalens klÀdsel.Resultat: Resultatet visar att det finns en tydlig ökning av CFU desto lÀngre tiden gÄr.

Vad har fackprovet för betydelse för gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen?

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det Àr en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..

Datortomografi av hjĂ€rtats kranskĂ€rl: ÅtgĂ€rder för en optimal undersökning avseende strĂ„ldos och bildkvalitet

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Matematikundervisning i gymnasiet: om klassrumsplacering,
antal hemarbetstimmar samt antal fystimmar korrelerar med
matematikbetyg

Syftet var att undersöka om det fanns nÄgra tydliga mönster i elevernas synpunkter pÄ den matematikundervisning som bedrivs vid gymnasieskolan. Fanns det nÄgra samband mellan dessa mönster och elevernas valda programinriktning och korrelerade antal hemarbetstimmar, antal fystimmar samt klassrumsplacering med matematikbetyget? Undersökningen gav att tydliga mönster framtrÀdde i de flesta frÄgor rörande matematikundervisningen och korrelationen mellan klassrumsplacering, antal hemarbetstimmar samt antal fystimmar och matematikbetyg ökade i högre Ärskurser. Undersökningen baserades pÄ en blandmetod bestÄende av en enkÀt innehÄllande trettiotre frÄgor vilka analyserades med dataprogrammen Minitab och Excel. Urvalet begrÀnsades till tre program vid Strömbackaskolan i PiteÄ vÄrterminen 2005.

Inspiration genom interaktion : En observationsstudie med fokus pa? balansen mellan praktiska och teoretiska moment i geho?rs- musikteoriun- dervisning.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Redovisning av mÄluppfyllelse i ideella föreningar - en normativ studie med nyckeltal

Syftet med uppsatsen Ă€r att utveckla nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mĂ„l. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes normativt. För att fokusera karaktĂ€ren hos nyckeltalen har en kvalitativ metod tillĂ€mpats. Vid framtagandet av nyckeltal har vi utgĂ„tt ifrĂ„n ett abduktivt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, vilket innebĂ€r att nyckeltalen som presenteras Ă€r ett resultat frĂ„n att bĂ„de ha studerat normer och teorier, sĂ„som lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars Ă„rsredovisningar. För att klarlĂ€gga vilka normer som styr Ă„rsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestĂ€mmelser samt för tidigare rekommendationer pĂ„ nyckeltal.

Är 15 kulor fler Ă€n 15 legobitar? : En studie om vilka strategier barn anvĂ€nder nĂ€r de rĂ€knar och om variation av antal, material och gruppering har betydelse nĂ€r barn ska bestĂ€mma antal.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka strategier barn anvÀnde sig av nÀr de rÀknade samt om variation av antal, föremÄl och gruppering pÄverkade deras val av strategier. Undersökningen gjordes genom strukturerade observationer dÄ femton barn, födda 2002, pÄ tre olika förskolor rÀknade föremÄl dÀr antal, gruppering och material varierades. I vÄrt teoriavsnitt bearbetades Gelman och Gallistels fem rÀkneprinciper och Martons variationsteori. Resultatet visade att barn anvÀnde sig av samtliga fem rÀkneprinciper pÄ olika sÀtt och i olika ordning nÀr de rÀknade samt att bÄde antal, material och gruppering hade betydelse för barns val av strategier vid antalsbestÀmning. Barnen hade lÀttare att rÀkna legobitar Àn kulor och behÀrskade de olika principerna bÀttre dÄ antalet var fÀrre eller materialet grupperat i rader..

Att lÀgga grunden i matematik - ett varierat arbetssÀtt ger möjligheter

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Intressenternas syn pÄ ideella föreningars redovisning

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

1 NĂ€sta sida ->